Jag har ingen aning var, hur, när eller hur jag ska börja och hur jag ska göra för att hålla det så lätt men förståndigt som möjligt,  men här kommer ett försök:

I mitten av juni åkte jag ner till Stockholm för att få hjälp av Sveriges förmodligen mest kompetenta sjukgymnastteam för detta ryggsatan. Att jag fick komma dit är der bästa som har hänt mig och jag är så otrolig tacksam att jag nästan blir tårögd av tanken på det. I alla fall så la vi upp en rehabplan med några övningar och liknande. Jag undersöktes och det antog att det var en överbelastningsskada som eskalerat och satt sig typ precis överallt, med tanke på att den sitter i ryggen också. Jag åkte hem och fick körs mina övningar så gott som jag kunde när laget körde sin träning. Att öka från att kunna stå 20 minuter till upp mot en timme,  kunna ligga smärtfritt på rygg i en 45 minuter och framförallt kunna lyfta knäna igen och göra enkla saker så som att ställa mig upp på ett bra sätt har gett mig livslusten, kämpaglöden och allt annat tillbaka är det överlägset bästa jag har upplevt.  Jag är så otroligt stolt över mig själv att jag kämpat mig hit efter riktigt tunga månader,  mentalt lika väl som fysiskt.  Efter jag var i Stockholm hade jag bestämt mig att ge mig fan på att fixa detta. Det finns ett liv och en karriär efter detta helvete som jag ska vinna över! 

 

Just nu bloggar jag från Stockholm igen,  denna gång har jag världens bästa coach vid min sida för ännu bättre samarbete, vägledning och stöttning. Igår hade jag möte igen med min sjukgymnast och då behövdes coachen för allt möjligt. Det gick inte riktigt som jag hade hoppats,  önskat och velat men vill inte säga för mycket för jag känner att jag svikit mig själv. Hade det inte vart för människorna runt om mig och speciellt min yngre hade jag sågat av mig själv vid fotknölarna, vilket är totalt onödigt egentligen och inte kommer leda till något bra alls. Så efter att jag fått avreagera mig lite så känns det nu som att jag orkar fokusera på vad som komma skall istället för vad som kunnat vart (en situation jag blivit duktig på under dessa månader,  att acceptera mitt läge och göra det dra av min situation....trodde jag,  tills igår haha). 

 

I Kroatien så ska jag fokusera på.min rehab tre gånger per dag och jag ska ge mig fan på att bli bäst på allt! När jag klarar av övningarna jag har nu så får jag gå vidare på nästa steg och så vidare. Efter Kroatien ska vi tillbaka till min sjukgymnast innan vi flyger hem igen.

 Trots alla känslor igår så känner jag mig i trygg nu tack vare min sjukgymnast, tränare och alla runt omkring. Så alla ni som läser detta : TACK ♡

 

uppdaterar mer sen om det är något viktigt jag missat!