Apropå låtar så har jag en till. Inte ett minne av resor, men ändå ett minne. Jag minns det när Magdalena färgade mitt hår igår och den spelades på radion. Sist jag hörde den va jag påväg hem från klubben. Jag skulle fått skjuts men jag ville gå. Jag behövde rota djupt ner i dumma tankar om motivation. Motivation till livet, träning, vänner, krav och allt annat. Jag gick väldigt snabbt med hårda bestämda steg. Var arg på mig själv då jag ville vara glad men inte kunde, viljan fanns inte där. När denna låt random spelades upp (hade tryckt på shuffle på alla låtar) började tårarna strömma. Jag kände mig minst i världen.

 

Igår när de spelade denna låt igen fick jag ett lyckorus i kroppen. Allt jag funderat på då är som bortblåst idag. Jag överlevde även om jag hade betalat dyra pengar för att få stanna hemma och dra täcket över huvudet varje dag.

 

Ge inte upp. Kämpa. Livet är en fin sak och även när det känns på botten finns det saker som är toppen.

 

 

//

Speaking of songs, I have one more. Not remebering of trips, but a moment. I remembered it when Magdalena dyed my hair yesterday and it was played on the radio. Last I heard it I was on my way home from a training. My parents asked if I wanted a ride but I wanted to go. I had to rummage deep into the silly thoughts about motivation. Motivation for life, training, friends, requirements and everything else. I walk very fast with hard determined steps. I was angry at myself because I wanted to be happy but couldn't, the will was not there. When this song was played random (had pressed the shuffle in all songs) tears started to flow. I felt the smallest and most unworthy person in the world.

Yesterday when they played this song again, I got a euphoria in the body. All I thought about then, is gone today. I survived even though I had paid good money to stay at home and pull the covers over your head every day.

Do not give up. Fight. Life is a beautiful thing, and even when it feels you're constantly at the bottom, there are things that are great.